Utgångspunkt för dagen är klimatkrisen och hur den hänger samman med kränkningar av mänskliga rättigheter. Först tecknar Leo en bakgrund till Amnestys bildande och hur arbetet bygger på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, upprättade efter Andra världskriget för att förhindra människors fri- och rättigheter kränks, vilket världen hade bevittnat under kriget. Han ger exempel på rättigheter: rätten till vård, skola, bostad, en identitet, rätten till sin egen kropp och att välja om man vill avsluta en graviditet samt rätten att älska den man vill (hbtq-personers rätt).

Naturfolk lever i samklang med och i respekt för naturen. Vad som sker när klimatförändringar ändrar förutsättningar för att bruka jordar, få åtkomst till rent vatten, driva på utvinning av mineraler i gruvor är att regeringar och storföretags intressen går före ursprungsfolkens rätt till sina landområden. Skogsbränder, översvämningar och värmeböljor driver människor på flykt, och flyktingar är en utsatt grupp, utnyttjade i människohandel och tvångsarbete, belyser Rudberg. Finns det aktivister bland ursprungsfolken som försvarar naturområden lever de farligt. Amnesty dokumenterar dessa fall, exempelvis Bernardo Caal Xol i Guatemala. Andra nedslag görs i Kongos koboltgruvor och i Sverige: vindkraftverk och gruvexploatering på bekostnad av de svenska samernas renbetesmarker. En kunnig inblick i en problemtyngd värld, med den fördelen att Amnesty med pennan som vapen bjuder in eleverna att agera och förändra världen till det bättre.

Under eftermiddagen så gavs tillfälle att vara med på en workshop om hur skolor kan ha en ungdomsgrupp som arbetar aktivt för att frige de fångar som gruppen får av Amnesty som ”sitt fall”. Alla har möjlighet att ”skriva för frihet”, det vill säga skriva till stater med politiska fångar.